CK Bure
CK Bure
Historia

Premiär 1972 med 100km.


Vättern Runt och Ringsjön Runt var väl etablerade lopp, så företeelsen med motionslopp på cykel var inte ny. Det var egentligen bara att haka på idén och börja planera. Resultatet blev det första Hallandsloppet 1972. Detta första år fanns bara den långa banan på 100km. Till starten, den första lördagen i maj, kom 28 manliga cykelentusiaster. Anmälningsavgiften var 15:-

 

Starten gick vid Sporthallen, och bansträckningen gick via Karlsrovägen till Kustvägen vidare till Harplinge. Därifrån till Rävinge och Getinge och upp till Abild. Där fanns första matkontrollen, med saft, nyponsoppa och bullar. Därefter bar det av till Mosilt och vidare till Torup, där den andra matkontrollen var placerad. Sedan fortsatte banan via Nissastigen in till utsiktstornet på Galgberget i Halmstad.


Samtliga deltagare var överens om att detta var en av de bästa banor de kört på, bara asfalt och oljegrus.De som deltog i Hallandsloppets premiär var allt från tävlingscyklister till vanliga motionärer. Vädret var soligt fast lite blåsigt, så tiden det tog att cykla denna rundan var allt mellan 3 till 5 timmar.


Hallandsloppet får även en 35km bana.

Redan efter första året, så spåddes Hallandsloppet till att bli något stort. Därför skulle inte sträckningen Torup – Halmstad via Nissastigen fungera. Banan ändrades därför till att från Mosilt cykla över Gräsås och ner till Slättåkra istället, vidare till Kvibille, Holm, Kärleken och fram till målet på Galgberget.

1973 startades en ny sträckning på 35km, som vek av vid Harplinge och sedan direkt till Holm, och med samma målplats på Galgberget. Antalet startande på den korta banan blev 25 cyklister, varav en kvinna. Till 100km kom 42 startande. Anmälningsavgiften var 7:- resp. 15:-.

2006 var det dags för ytterligare en bana – 11km

Wapnörundan, en kortare bana som vänder sig till de som vill prova på motionslopp.
Det kom 231 deltagare till första starten, mestadels familjer med de yngsta barnen.

Hallandloppet kräver stort engagemang.


Naturligtvis har det funnits många personer som sett till att Hallandsloppet har blivit till det är idag. Det är svårt att räkna upp dem alla, så förhoppningsvis inser alla som hjälpt till på ett eller annat sätt, att arrangemanget inte fungerat utan deras insatser.

Idag arbetar ca 150 personer helt ideellt med Hallandloppet varje år. Varenda funktionär är en otroligt viktig kugge i detta arrangemang. CK Bures medlemmar har tävlingsförbud denna dag, för att kunna vara funktionärer. Så har det varit ända från första starten.

Några funktionärer startar sitt arbete med nästa års Hallandslopp nästan direkt efter det nyss körda. Först med uppföljning och sedan vidare med ny planering.

Ett populärt motionslopp.

Fem år efter det första Hallandsloppet hade deltagarantalet ökat till 1709 cyklande. På 80-talet låg deltagandet runt 4000 cyklister. Som högst var det 1987 med 4241 startande.

Idag deltager fortfarande både tävlingscyklister och motionärer. Många företag ger sina anställda en trevlig dag tillsammans med att bjuda på startavgiften till Hallandsloppet.
Flera kamratgäng och familjer startar i gemensamma grupper. Även om man väljer att starta ensam, så är det inte ovanligt att man bildar en grupp någonstans längs vägen!